söndag 21 februari 2010

Fran Kapstaden till Swakopfmund i Namibia

Hej igen!


Just nu befinner jag mig i Swakopfmund i Namibia. Jag har precis spenderat tre natter och lika manga dagar i den Namibiska oken (Sossuslvei eller nat sant, som ar den aldsta i varlden). Det har varit otroligt varmt, ca 40 - 45 grader i skuggan. Varmt, oh ja!

Vad har hant sen sist? Jo, foljande: Vi akte tidigt i mandags morse vidare fran kapstaden. Akte nagra timmar tills vi befann oss mitt ute i ingenstans, Cozy Mountais kallade guiden platsen. Obefogat. Vi slog i alla fall lager dar och campade for forsta gangen i vara talt. Morgonen efter gick vi upp tidigt. Langt innan solen hade gatt upp och akte vidare. Efter att ha passerat den namibiska gransen med lagom mycket krangel kom vi fram till den plats som vart kanotpaddlande skulle utga ifran. Vi packade det nodvandigaste i vattentata hinkar och gav oss ivag pa Orange River.Frivilligt ska papekas!
Som kapten gjorde jag allt jag kunde, min passagerare Line fanns... ombord


Underbart!! Ibland var det lugnt och ibland var det lite val stromt. Parkerade vid en strand, lagade mat och la oss sen i sovsackarna direkt pa stranden.
Matdags


Om jag tidigare bara har hort att universum ar oandligt sa tror jag pa det forst nu. Jag har aldrig sett sa manga stjarnor i hela mitt liv. Jag somnade lyckligt leende. Vidare langs floden dagen efter. Slog lager for natten och fortsatte sedan dagen efter mot Fish River Canyon. Stort!


In i terangbussen igen och tillslut kom vi fram Oknen. Vi har gatt bland sanddynor, hoga som skyskrapan i mjolby. Vi har vandrat runt pa jakt efter djur, dagtid och natttid. Och akt annu mera buss. Och druckit extremt mycket vatten. En del ol. Imorgon ska jag kanske gora nagot annat helt otroligt men jag har inte bestamt mig an sa vi far se :) Livet ar intensivt och otroligt stort for tillfallet.
Jag saknar Tp otroligt mycket ocksa sa jag skulle vilja att samtliga nara och kara utforskar mojligheterna for att fa tag i en teleport. Och ring till Tp nar det ar gjort.

Peace!

söndag 14 februari 2010

Spara det basta till sist. (Kapstaden)

Idag har varit en helt underbar dag. Jag har bokstavligen ryst av lycka! Jag har sett vyer som ar helt oforklarligt vackra. Varlden blir inte vackrare an sa har. Vi har klattrat upp till till Table Mountains topp. Det tog tid och var fruktansvart jobbigt. Vi har tagit oss till Afrikas sydligaste punkt som heter Cape Of Good Hope. Vi har sett mycket pa vagen ocksa.


Det har ar utsikten fran bergsbestigningen



Sa har glada var vi nar vi nadde toppen. Nu tanker ni: Fan vad Matz ar blek, nastan pinsamt. Se det sa har: Jag och Toby ar tva tander och ar med i en reklam for Colgate. Da vinner ju jag!


Utsikten fran toppen!



Jag och utsikten fran toppen



Jag och en man som vi sprang pa pa vagen upp. (Trevlig men ganska tyst)




Har ar jag igen. Langst ner i Afrika!


Lite utsikt vid Godahoppsudden (eller vad den nu heter pa svenska)


Jag och pingvinerna. Aven har fick jag skit for min harliga nyans pa skinnet. Toby trodde att anledningen till att jag och pingvinen kom sa bra overens var att pingvinen trodde att jag ocksa var en pingvin, fast lite storre. Tack vare min hudfarg.

fredag 12 februari 2010

Ytterliggare en dag i Kapstaden

Jag vaknade som vanligt imorse. Klockan var runt 7:30 och solen sken inte. Jag tog fram den nyss paborjade boken "Berattelsen om Pi". Laste en stund och gick sedan for att kopa mig lite frukost. At och pratade med de jag har delat rum med tills idag da de akte. Gick ner till Waterfront for att kopa en biljett till Robben Island. Fick en till klockan 14. Gick hem till Hostellet, laste, somnade, vaknade, lagade lunch, at. Tog mig sedan ner till Mandela Gateway dar baten ut till on utgar ifran. Det var fint att jag fick en senare tid for molnen hade skingrat sig tills dess. Det var en harlig battur ut till on. Stilla hav. Baten guppade fram i lugn takt och jag njot av solen, utsikten over Kapstaden och dess berg i bakgrunden.


En buss tog oss runt en stund. Sedan skulle vi in i sjalva fangelsedelen. Vi mottes upp av en foredetta fange, han hade suttit dar i fyra ar. Han pratade varmt om Mr. Mandela som hade haft valdigt positiv inflytande innanfor murarna. Manga av de icke politiska fangarna som kom dit kunde inte ens stava till sitt namn men nar de lamnade on hade de nagot som kunde jamforas med en utbildning. Jag gillade vistelsen dar aven om det blev lite stressigt med tidsgransen som guiden hade. Han hade mycket att beratta och gjorde det valdigt passionerat men ocksa snabbt som helvetet sa han verkligen sag till att fa med sa mycket som mojligt.


En del av Sektion B dar Nelson Mandela befann sig stora
delar av de 18 ar han satt fangslad



Baten tillbaka till fastlandet var nastan annu battre. Jag plaserade mig i foren och lyssnade pa Jacksonville City Nights. Underbart. Pa piren tog jag mig en ol och en hamburgermeny. Det var jag latt vard efter allt matlagande. Nu ar jag tillbaka pa hostellet. Har duschat och sett mig i spegeln. Jag insag da att jag har brannt mig ganska rejalt i ansiktet. Jag trodde ju att molnen skulle ligga over mig hela dagen. Jag struntade darmed i att smorja in mig. Det kravs ingen raketforskare for att inse at vilket hall jag hade benan idag. Jag ar trott och imorgon borjar Safarit. Forsta dagen ska vi spendera i Kapstaden. Tablemountain, nagon vinodling, pingvinerna vid deras strand osv, jag ska forsoka somna tidigt. Lite mer lasning kanske?

torsdag 11 februari 2010

Hello Capetown!

okej nu ar jag har. Resan gick bra, den tog lang tid och jag var valdigt trott sa jag sov en hel del igar. Det enda jag gjorde var att fixa pengar och mat. Jag bor pa ett hostel som heter Big Blue Hostel. Killen som driver stallet ar trevlig och ger bra svar pa alla fragor man kommer med. Det ar en fin stad och manniskor ar verkligen trevliga aven om de flesta besitter en framfusighet som jag inte ar van vid eller sjalv kan leva upp till. I den har staden blir jag automatiskt forsynt. Imorse blev jag vackt av en kanadensare som heter Scott, vi bestamde igar att jag skulle hanga med honom till ett stalle utanfor staden som heter Muizenberg for att surfa. Sa vi tog en minibuss till tagstationen och taget vidare darifran. Vagorna visade sig vara en besvikelse sa det blev ingen surfing for mig idag. Men vi hittade ett billigt stalle att ata pa och stranden var fin Vi gick fran stationen genom staden, istallet for att ta minibussen. Jag hittade ett par badbyxor for en billig penning pa vagen hem. Jag har med mig solcellsladdare och ar prepparerad upp till halsen om min Ipod skulle fa slut pa strom men om jag fick lust till att bada sa hade jag fatt gora det i kalsonger. Jag tog mig senare till Sea Point. Dar var vagorna hogre och men stenar gjorde att jag inte sag nagra som utnyttjade dem. Jag hittade stallet som Safarit kommer utga ifran for att hora med dom om det var nagot sarskilt jag skulle ha med mig men sa lange jag jag hade med mig sovsack sa var det ok. Jag ser verkligen fram emot att starta trippen nu. Tillbaka till hostellet for att mota upp Scott. Vi skulle gora nagot for att kompensera den uteblivna surfningen. Efter olika forslag sa kom vi fram till att bara ga ner till Waterfront och ta nagon ol pa det lokala bryggeriet som ligger dar. Vi tog en promenad och tog lite bilder vid hamnen.Kapstaden ar riktigt fint och imorgon ska jag till Robben Island dar Mandela satt fangslad, det ska bli intressant. Kommer formodligen lara mig mer dar en jag gjorde under hela min skolgang. Eller, det lar vara en logn. Jag kan ju skriva. Nu ska jag tillbaka till hostellet igen for att laga lite kvallsmat. Jag kopte spagetti och en burk med tomatsas som racker aven idag. Jag ar glad att jag inte ar en av de dar 200 kilos tyskarna som vandrar omkring i korridorerna. De slukar sakert nagot i min vikt till frukost. Pa spagetti och tomatsas star jag mig mig till morgondagens frukost. Tack for de generna. Saknar Tp.

Ha det gott!

måndag 8 februari 2010

Smygstarten.

Jag sitter just nu i Ensjö och väntar på frukost. Herr Almelöv bjuder på omelett! Resan har börjat nu. Jag är nervös och förväntansfull, men samtidigt fokuserad och glad. Förvirrad. Igår var jag en sväng till Lysekil. Snö och is. På eftermiddagen tog jag bussen till Oslo. Mannen bredvid mig på bussen envisades med sitt säkerhetsbälte. Vem använder bälte på bussen? Efter snudd på panik fick han till det och greppade sätet framför sig. Det är klart att jag trodde att han skulle leda bussen till undergång. Tony a.k.a. Greken mötte upp mig på stationen. Vi gick och åt på Burger King, skulle blivit kaffe efter det men vi gick fel och hamnade på "Tilt", drack två öl var och spelade dataspel.

Ett mycket värdigt välkomnande!
Nu ska jag till mitt gamla jobb och hälsa på min trogna mini armé!
Vi ses i Afrika!